Näthinnan har samma betydelse för ögat som filmen för kameran; näthinnan alstrar bilder, vilka synnerven leder till hjärnan, som iakttar dem som sådana. Näthinnan består av många miljoner synceller (fotoreceptorer), som ökar i antal i riktning från utkanten in mot mitten; näthinnans centrum (makula, gula fläcken) har den högsta tätheten av synceller.
|
a) Makulasjukdomar
Näthinnans centrum är p.g.a. sin extremt höga prestationsförmåga särskilt känslig och därför tämligen ofta utsatt för en åldersbetingad förslitning (torr makuladegeneration) som i de flesta fall leder till en – mer eller mindre märkbar – minskning av synskärpan allteftersom syncellerna dör. Läsförmågan som sådan hotas dock i regel inte. Något säkert verksamt medel mot torr makuladegeneration är ännu inte känt.
I vissa fall utvecklas makuladegenerationen i ett annat, mera aggressivt förlopp (fuktig makuladegeneration) vid vilket beståndsdelar av blodet tränger ut under och i näthinnans centrum. Därigenom kan näthinnans centrum inom bara några få veckor förlora sin funktion. En fuktig makuladegeneration ger sig till känna genom att patienten inte längre ser raka linjer som raka utan som böjda eller förvrängda. Senare iakttar man i synfältets centrum ett område med oskarpt seende, innan man slutligen endast ser en grå fläck just på den punkt man försöker fixera tittandet.
|
|
|
Fuktig makuladegeneration
|
Den just utbrytna fuktiga makuladegenerationen är ett akutfall; en patient som upptäcker de beskrivna symptomen hos sig ska så fort möjlighet finns söka ögonläkare och genomgå en undersökning av ögonbottnen med vidgad pupill.
En fuktiga makuladegeneration kan för det mesta behandlas effektivare ju tidigare den diagnosticeras.
Följande behandlingsmetoder står till förfogande:
| - |
laserkoagulation
|
|
-
|
värmebehandling (termoterapi)
|
|
-
|
lokal behandling med läkemedel
(PDT, foto-dynamisk terapi)
|
|
-
|
operation (makulatranslokation)
|
|
-
|
borttagning av mindre (vagel, vårtor) och större tumörer (t.ex. basaliom) med eller utan plastisk åtgärd eller hudtransplantation
|
Vilken behandling som lämpar sig bäst i det enskilda fallet kan bara avgöras genom en noggrann undersökning av ögonen.
b) Diabetiska näthinnebesvär; andra genomblödningsstörningar
Sockersjuka (diabetes mellitus) är en sjukdom som kan påverka hela kroppen. Ju längre sjukdomstiden är desto mer oproportionellt ofta drabbas ögonen. Varannan diabetiker har efter femton års sockersjuka diabetiska näthinnebesvär (diabetisk retinopati).
|
|
|
Lätt diabetisk
näthinnesjukdom
|
|
|
|
Svår diabetisk näthinnesjukdom
|
Man skiljer mellan två sjukdomsförlopp, som dock ofta överlappar och kompletterar varandra på ett negativt sätt:
| - |
det ena förloppet kännetecknas av genomblödningsstörningar och drabbar egentligen näthinnan i sin helhet (diabetisk retinopati); vissa blodkärl blir porösa och otäta, andra förtätas. Vid en sjukdomsbetingad minskad genomblödning i större områden på näthinnan växer nya blodkärl på näthinnan (neovaskularisationer), som kan leda till spontana blödningar i ögat, till näthinneavlossning och slutligen till total synförlust.
|
|
-
|
det andra sjukdomsförloppet drabbar näthinnans centrum (diabetesmakulopati); genom att vätska läcker ut ur de sjuka blodkärlen eller genom tilltäppning av dessa blodkärl uppstår en svullnad av makulan vilket medför en fortskridande försämring av synskärpan. Ensamt förorsakar diabetisk makulopati dock aldrig fullständig blindhet.
|
Se även Diabetiska näthinnebesvär, Andra genomblödningsstörningar i näthinnan samt Näthinneavlossning och
|
